Återigen längesedan jag skrev något, jag är verkligen sjukt dålig på det här med bloggande! Det har hänt lite allt möjligt sen senast, bland annat en resa till London jag nog kommer skriva något om senare, och självklart massa Piratpartiet-grejer, bland annat har vår valstuga-turné dragit igång på riktigt här i Göteborg! Det känns verkligen att valet närmar sig.
Vad som hänt idag är att jag upptäckt att memetik faktiskt är ett riktigt intressant ämne! Idén att applicera de evolutionsbiologiska metoder man använder på gener i ett kulturellt och samhälleligt sammanhang är något som vid första tanke verkar oerhört underligt,men ju mer man tänker på det desto svårare är det att slita sig från ämnet.
I alla fall, vad jag tänkte säga är att vi är på väg mot ett övervakningssamhälle. Ingen större chock kanske, och huruvida det kommer hända eller inte är inte viktigt just nu, men kurvan pekar för tillfället mot det hållet. Det är ett problem, helt klart. Ett problem som har försökts angripas och diskuteras ur flera olika perspektiv; motiv, rättsäkerhet, psykologiska effekter, yttrandefrihet, proportionalitet, teknik, kostnader, upphovsrättsliga skäl… Vi kan helt enkelt säga att vi lyckats täcka in de flesta områden. Men något jag insåg idag var hur jag saknat diskussionen om hur övervakningssamhället som idé har spridit sig; övervakningssamhället som meme.
Ifall vi väljer att se det ur ett memetiskt perspektiv finns idén om ett övervakningssamhälle på grund av att det är information välanpassad för spridning. Det handlar inte om en vilja av att skapa Thomas Bodströms lilla drömvärld han springer in i när han börjar känna sig otrygg, utan helt enkelt att den genom naturligt urval har hängt kvar – Survival of the fittest. Vi har dessutom sett hur övervakningsmemen genom sin livstid muterats från George Orwells 1984 (det blir lättast om vi låter memen ha fötts här) med sitt relativt analoga tillvägagångssätt till vad som idag närmast kan beskrivas som en form av predigitalism med automatiserade verktyg för nästan hela övervakningsprocessen. Den har anpassat sig efter den omvandling i samhällsstrukturen som pågått under dess livstid, och i vissa fall kanske till och med sprungit förbi den; många av de dystopier det pratas om använder teknik som idag inte finns. Trots denna mutationen pratar vi fortfarande om 1984 som en symbol om hur det kan komma att bli även om vi är way beyond det muteringsstadiet. Det känns som att det ligger något fel i det, men jag antar att det hade varit ohållbart att behöva skapa en ny ”förebild” vid varje tillfälle som memen ändras en aning, speciellt med tanke på den takt som detta sker i. I genetiska sammanhang fungerar det, homo sapien har inte förändrats märkvärt på ett par hundra tusen år, men idéer förökar sig för snabbt.
Hur ska vi få stopp på den här memen då? Hur får man stopp på en meme över huvud taget? Låter som en omöjlig bedrift att stoppa en idé, men låt oss i alla fall undersöka möjligheterna:
- Censur – I praktiken omöjligt utan politisk makt, och även inte önskvärt med tanke på att det direkt strider mot vad vi faktiskt kämpar för.
- Ignorans – Att sluta diskutera en meme och ignorera den tills dess att den glöms bort är något som krävs av alla parter. Kommer aldrig hända.
- Tvångssterilisering – Att sterilisera en idé för att förhindra förökning är en kul tanke! Hur man ska genomföra det i praktiken, vettefan :)
- Positiv mutation – I praktiken har vi en meme som muterar i fel riktning. Om vi istället försöker tvinga den att mutera åt ett mer behagligt håll kanske vi lyckas oskadliggöra de negativa konsekvenserna av den. Vi bygger om memen!
Jag är verkligen ute på djupt vatten med det här inlägget, med tanke på hur jag började läsa på om memes först tidigare idag, även om jag snabbt upptäckte hur fascinerande ämnet faktiskt är. Men det är lite av det underbara med bloggosfären känner jag, hur man som amatör till yttersta graden kan diskutera ett ämne man inte har några större kunskaper om alls. Även om ens resonerande ofta(st) blir helt tokigt fel kan det ändå leda till att små frön läggs och börjar gro hos de mer kunniga. Think outside the box går inte, då man helt enkelt inte har någon låda att kunna hålla sig inom till att börja med, inga gränser för vad som är rätt och fel i ens försök till ett ögonblick av intellektuellt hobbyfilosoferande.
Haha, vad flummigt detta blev! Om jag är helt skogstokig får ni mer än gärna skratta åt mig, och gärna kommentera det. Antagligen är det bara jag som vet vad jag pratar om. :P Men tack alla som lyckades läsa hela vägen hit ner i alla fall!