Posts Tagged: FRA

piratpartiet — 2 Comments
19
Apr 09

Ord om Piratpartiet

Hittade ett citat från en mailinglista på Peter J. Olssons blogg, och är alldeles för kärnfullt för att jag ska kunna låta bli att posta det. Varför jag själv väljer att rösta på Piratpartiet kommer det komma en bloggpost om… Snart.

Själv är jag en konservativ medelålders man som aldrig någonsin har ”fildelat”. (Och jag tycker illa om piratkopiering.) Ändå har jag nu för avsikt att gå med i piratpartiet, rösta på dem i EU-valet och ge dem ett penningbidrag till deras valkampanj.

Orsaken till detta är förstås att alla andra partier helt uppenbart är beredda att införa sinnessjukt oproportionerligt repressiva lagar och kontroller för att en ganska oväsentlig näring (nöjesindustrin) under några år till skall kunna klamra sig fast vid en fullständigt obsolet och förlegad affärsmodell.

Det vore ju en sak om det handlade om krig och terrorism, om
akut brist på mat eller på rent vatten. Då kunde man ju förstå om situationen vore så fruktansvärt allvarlig att vissa inskränkningar i den personliga integriteten vore nödvändiga.
Men nu handlar det inte om något som är ens det minsta lilla
oundgängligt för någons överlevnad eller hälsa, utan om att en i
sig ganska oväsentlig industri skall kunna hålla fast vid ett
förlegat sätt att tjäna alldeles för mycket pengar, att dagens
trubadurer, skådespelare och andra gycklare och deras
finansiärer inte skall behöva anpassa sin affärsmodell till
utvecklingen.

En total, en helt osannolik, en fullständigt patologisk brist
på sinne för alla proportioner. Ungefär som att jämna ett helt
samhälle med marken bara för att kejsaren under några veckor
skall kunna ta morgonpromenader ostört på just den platsen.

Till sist en fråga: Är det någon på listan (utom riksdagsmän och
andra i uppenbar lojalitetskonflikt) som _inte_ har för avsikt
att rösta på piratpartiet i EU-valet? Och i så fall: Varför i
helvete inte?

FRA-lagen / Tankar — No Comments
21
Okt 08

Mental note: All information läcker!

Idag kunde vi läsa om tulltjänstemannen med för långa fingrar lite överallt; en vanlig person som kände att det var dags för lite extra pengar i sparbössan. Detta är inget man kan skylla på staten, det kommer alltid att finnas giriga människor som kommer att utnyttja systemet till fullo och det är inget man kan ändra på så länge man inte ändrar på hela systemet. En inte helt dålig idé egentligen…

Ifall man känner för att spåna vidare på temat skulle man kunna säga att detta är den exakta anledningen till varför man aldrig kan och aldrig kommer kunna sekretessbelägga information i tron om att den ska fortsätta vara i det stadiet. ”Allt läcker” är en inte helt dum idé som jag tycker politiker ska tänka utifrån på sina möten när de brainstormar ihop nästa avlyssningslag.

Att information läcker vet vi sedan tidigare, det är snarare en regel än ett undantag. Inte all information naturligtvis, men med tanke på att man på förhand inte har en aning om vad som kan tänkas läcka ut gäller det att behandla all information som att den kommer att göra det, och det är precis därför FRA-lagen inte fungerar i en demokrati; den utgår från att all uppsamlad data inte kommer att komma upp till ytan, till oss medborgare. Men så fort vi blandar in ett monetärt system i bilden finns det alltid anledning nog för den mänskliga faktorn att sälja vidare information till de personer man minst av allt vill ska få tag på den. ”För deras eget bästa” är i det här fallet helt enkelt att riva upp lagen.

Eller så kan man som envis istället försöka förhindra att detta ska ske med fler lagar. Förgäves.

Aktuellt / FRA-lagen — No Comments
15
Okt 08

FRA-lagen: Vad är det de inte förstår?

Förstod att det bara var en tidsfråga innan FRA-lagen skulle komma upp på ett eller annat sätt när jag väl började blogga, speciellt med tanke på att det var den som fick mig att för första gången öppna ögonen på riktigt och se hur många integritetskränkande lagar och motioner det finns samt är på gång där ute. Visst var det en enklare tid när man var naiv och trodde staten visste bäst i alla lägen, men nu när jag är här känns det inte så självklart att man vill återvända till det tidigare slentrianmässiga mentala stadiet.

När jag var uppe i Stockholm den 16:e september för att delta i FRA-demonstrationen var det med en lättnadens suck jag och många andra lyssnade intensivt på hur sex av folkpartiets riksdagsledamöter stod och berättade att de skulle rösta för en upprivning av FRA-lagen senare på året. Det var nog fler än jag som äntligen kände att just detta kapitel var nära ett avslut och man kunde börja fokusera på andra frågor. ”Vilken glassmak blir det idag?” är en bra sådan.

Sedan kom FRA 2.0.

”Kritikernas stora seger” skrev Aftonbladet. Stora delar av gammelmedia höll med, men bloggosfären var inte lika snabba till segerknappen. Mestadels var det den nya domstolen som skulle bestämma vad FRA får och inte får tillgång till för information som skapade frågetecken (vem ska göra filtreringen?), men det fanns ett par tveksamheter utöver detta. Värst av allt var att samma grupp av sex riksdagsledamöter som fick stående ovationer under demonstrationer några veckor tidigare berättade att de skulle rösta för denna högst troliga kosmetiska förbättring. Men det var bara att vänta och se.

Snabbspolning till idag. Riksdag & Departement har lyckats få tag på samma interna dokument som ledamöterna tidigare bugade och bockade inför, och visst är det ingen tvekan om att det är kosmetiska förändringar vi har att göra med. Jag förstår verkligen inte hur regeringen så grovt kan missa grundproblemet, den punkten vi har haft problem med sedan dag ett, om de inte medvetet väljer att ignorera det. Det spelar absolut ingen jävla roll om det är FRA, SÄPO eller Leif Pagrotsky som bestämmer vad de får och inte får analysera, det är fortfarande staten som kommer få tillgång till all internettrafik som passerar Sveriges gränser! Och det är DÄR integriteten krossas till småsten; när en dator analyserar mina mail eller blogginlägg, inte när den mänskliga faktorn kommer in i bilden. Jag hoppas att Camilla Lindberg, Birgitta Ohlsson, Cecilia Wikström, Maria Lundqvist-Brömster, Solveig Hellquist och Agneta Berliner tar sitt förnuft tillfånga snart inser hur grundlurade de har blivit.

Och på tal om Camilla Lindberg, hjältinnan som ensam borgerlig röstade nej till FRA-lagen i juni: Folkpartiet verkar inte gilla hennes uppkäftighet.